Ingen förstår hur jag mår, och det finns ingen som vill förstå heller. Alla skiter i mig, ingen öppnar ögonen och kollar om jag verkligen mår bra, för det är ju en naturlig grej, "alla ska väl må bra" .. Men nej, jag gör inte det. Jag har inga vänner kvar, vet inte vad jag gjort som är fel. =/ Och är inte så säker jag vill veta heller !

Jag mår psykiskt dåligt, jag gör mig inte illa, än! Men det känns som det inte är långt kvar till det heller. Det finns ändå ingen som skulle sakna mig, om jag försvann från jorden, för bryr man sig inte nu, behöver man inte bry sig då heller, svårare än så är det inte. Ingen ska behöva gå till min grav och fälla massa tårar, eftersom att ingen tar upp mina nu, eller ens frågar hur jag mår!

Jag vill skriva hur mkt som hellst, men jag kan inte. Finns inga ord som räcker till det jag vill ha ur mig. Finns ändå ingen som skulle ta sig tid till att läsa detta heller. Inte så ovanligt.. En vackerdag när ni alla vaknar på morgonen, får ni det där hemska beskedet om att jag är död!